Etikettarkiv: vänner

En helg i Avesta…

Standard

I helgen var jag och hälsade på min bloggsyster. Det var några år sedan vi sågs men det märktes inte när vi väl gjorde det igen.

Hon mötte mig i Krylbo och sen har vi skrattat, pladdrat, ölat, ätit och promenerat mest hela helgen.
Förra gången vi sågs försökte jag lära mig spela dragspel. Herre jävlar vad det lät men är man i Avesta måste man lära sig spela. Så är det bara.

Den här gången lärde jag mig spela någon slags minipingis. Gick ungefär lika bra som när jag försökte spela dragspel. Stortorsk och tre bollar borta!

Oavsett torsk i pingis har jag haft det skitbra och jag ser fram mot nästa gång vi ses!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Andra veckan…

Standard

Den andra veckan av min första semester har varit bra den också. Visserligen försvann sommarvädret men å andra sidan har jag fått träffa sonen, som varit på besök hemma i Sverige, och fått vara ute på en train trip men vännen.

Vi fick feeling och bokade en tågresa till Narvik. Jag som aldrig varit längre norröver än Älvdalen var hänförd mest hela tiden. Dra åt skogen så fint det är uppåt.

Tåg är kul och därför har jag bokat en ny tågresa. Den här gången räcker det med en timmes resa och vips är jag hos Nillan. Ska bli så kul att ses igen för nu var det ett bra tag sedan.

Sonen vinkade jag av i morse. Nu ses vi förhoppningsvis på Svalbard nästa vår. Jag är så sugen på att åka dit och se hur han har det. Men då blir det flyg i stället för tåg.

Åter på jobbet kan jag konstatera att allt är som vanligt och det känns nästan inte som om jag varit ledig. Tursamt nog ska jag bara jobba tre veckor till innan det är dags för ytterligare en semesterperiod.

 

Första veckan…

Standard

En veckas semester har avnjutits och jag har en kvar innan jag går in och gästarbetar ett tag innan nästa semester börjar.

Jag har, som vanligt, ätit och druckit gott. Jag har firat midsommar och jag har varit i Zinkgruvan. Där bodde mina morföräldrar samt moster med familj. Blev en smula nostalgisk.
Jag har åkt båt på Vättern och besökt chokladfabrik i Askersund. Jag har tittat på fotboll, både live och på TV.
Jag har hängt med familj och vänner, både två och fyrbenta. Jag har hängt ute och inne. I skog och på altan. Blivit myggbiten och sett, men inte plockat, kantareller.

Jag har haft det bra.

Att uppskatta livet…

Standard

… och de som är i det.

För ett tag sedan fick jag ett brev från en vän. Det börjar med att hon skriver att hon har bra och dåliga nyheter.
”Det dåliga är att om ni läser detta är jag tydligen död. Den bra nyheter är att du inte är det!”
Sen skriver hon en massa fint om tacksamhet över livet och de hon haft lyckan att möta. Hon ber oss vara glada även om vi då och då måste gråta en skvätt efter hennes död i cancer.
”Att veta att jag ska dö alldeles för tidigt är hemskt, ofattbart och sorgligt” skriver hon vidare. Men samtidigt är det den vetskapen som fått henne att reflektera över livet på ett sätt hon aldrig skulle kunna ha gjort annars. Hon upplevde livet mer än någon annan jag känner, varje dag!
”Livet är fullt av överraskningar och ingen vet vad som kommer att hända i framtiden så ta vara på varandra och den tid ni har!”

Önskar fler kunde vara så kloka som min vän Anna var. Önskar fler kunde tänka lite större, vara mer öppna och skratta mer. Ta hand om varandra, var inte så jävla ego, bry er och häng inte upp er på det tråkiga, trista och negativa.

LEV och fyll dagarna med glädje och liv. Det ska jag göra, varje dag!

 

Det finns AW…

Standard

…å så finns det AW med Maria. Å den ena är inte på något sätt lik det andra. Det lovar jag!

Jag är egentligen för gammal för sånt här. Det märks på att jag inte är människa förrän idag! Men vad gör det. Jag lever gott och har kul. Till skillnad från så många andra lever jag varje dag! Så det så!

Bilder säger så mycket mer än ord… här är några från ett härligt dygn i mitt liv.

Kräftskiva…

Standard

Avslutade tisdagen med att äta kräftor tillsammans med sonen, svärdotter, deras vänner, förälder och förälders vänner.
Man hade ordnat så fint med smyckad altan, precis så som en altan ska se ut under kräftskivan. Det bjuppades på svenska kräftor, grillat, sallad, ostar och gud vet allt. Vi blev riktigt bortskämda och åt gott. Jag höll mig till kräftor och skippade det grillade.

Det var kul att hänga med sonen så klart men det var minst lika kul att träffa nytt folk. En salig blandning av människor.

Kände mig mätt, nöjd och lycklig när jag cyklade hem i sommarnatten. Livet är gott och om en och en halv arbetsdag har jag semester igen. 😉

kräftor

Dagen idag genom åren…

Standard

Just idag, 7 augusti, har tydligen varit en dag då det hänt en del saker för mig. Det har jag sett på FB´s ”den här dagen”.

Så idag för fem år sedan träffade jag Maria för första gången. Det var också då, fast lite senare jag träffade Nillan, Alva och Inger, tre andra bloggare.
Det var en konstig dag egentligen. Konstig men skitkul. Man skulle alltså ha bloggträff, tre personer träffades och fick ett varmt välkomnande av värdinnan. De blev visade runt i stan och de hade mys.
Jag var välkommen dit jag också så klart, fast efter middagen var serverad och uppäten. Jag skulle heller inte bli mött, jag skulle inte få hänga med de andra och få en tur runt i stan. Nä som sagt, efter maten var jag välkommen.
Så Maria visade att hon åtminstone är uppfostrad så hon bjöd hem mig på middag och vi åt och drack vin. Sen for vi vidare och hade bloggträff. Värdinnan var inte ett dugg välkomnande utan tvärt om, var rent oförskämd. Till slut började hon tjata om att sista bussen snart skulle gå. Inte bara en utan fler gånger. Maria och jag fattade vinken och tog taxi hem till henne och fortsatte ha askul. Å ja, det har vi haft sedan dess.

Den oförskämda värdinnan vill nu träffas, vill komma över till mig och umgås. Men nä, det struntar jag i. Faktiskt. Jag har visserligen inte många vänner men de jag har är bäst och det räcker med dem. Så det så!

fika

Njuter semester…

Standard

Min semester är otroligt skön. Jag tar dagen som den kommer, träffar de jag vill träffa och gör det jag vill göra. Njuter som aldrig förr. Så här skulle jag kunna leva länge.

Började semestern med att fira just att semestern börjat med bubbel och ost nere vid vattnet tillsammans med vänner, både två- och fyrbenta.
20180704_190703

Dagen därpå var jag och en annan kompis iväg till Selma City Spa för att få våra fötter semesterfina. Dock är jag inte säker på att vi fick den pedikyr vi beställt utan mer ett skönt omhändertagande av våra fötter. Hur som, det gjorde gott det också!

Direkt efter fotfixet for jag vidare till Susanne och Johnny. Där softade jag mest vid poolen, åt och drack gott och så fick jag gosa lite med mitt brorsbarn som kom dit en sväng.
Hade turen att få hem ett gäng finfina ägg. Så där fina så man aldrig mer vill äta de ägg som finns i affären utan bara köpa direkt från hönsmamman.

Det var lite från de första dagarna av min semester. Nu ska jag snart fly hemmet. Grannens lägenhet renoveras efter en enorm vattenläcka och ljudet håller på att göra mig galen. Renoveringsljud roar mig icke!

Baksidan av igentagandet…

Standard

För ett år sedan valde jag att vara hemma och ta igen mig i stället för att åka iväg på en weekend i skärgården med vänner. Jag var helt slut i kropp och knopp, orkade knappt med vardagen.
Det togs inte emot på bästa sätt och jag fick skit för det. Sedan dess är jag ute i kylan och får inte vara med längre. Jättetrist men inget jag kan göra något åt.

Igår var det dags igen. Jag hade talat om att jag var trött efter veckans event och behövde vara i lugn och ro. Men så hade jag den dåliga smaken att vara ute och gå. Å fick skit för det!

Kan säga att jag inte bara har lärt mig hur jag ska göra för att hushålla på energin när det behövs. Jag har också lärt mig vad som är värt att släppa och hålla fast. Å sånt här trams klarar jag mig utan. Sånt släpper jag.

Så det så!

För övrigt hade jag en alldeles fantastisk promenad igår. Gick i den skog jag gick i som barn. Åt god picknickmat, bättre mellis och hade bästa sällskapet. Ett sällskap som har samma insikter som jag. Som både ger och tillför. Precis som de vänner jag har i livet!

Detta bildspel kräver JavaScript.

På dagen fem år…

Standard

Nu är den passerad. Den där magiska ”på dagen fem år sedan cancerbehandling”!
Folk runt mig har frågat om hur det är att bli friskförklarad. Jag förstår inte var folk fått det ifrån, att femårsdagen är en slags friskförklaringsdag?! Cancern försvann i.o.m. behandlingen. Det som skiljer nu från då är att jag har lika stor, eller liten, risk att få cancer som vilken annan person som helst. Den vanligaste perioden för återfall, recidiv, är över.

Men frisk då? Nej, som jag alltid säger så är jag visserligen cancerfri men frisk blir jag aldrig.

Hur som, det är rätt skönt att vara utsläppt från onkologen. Men inte odelat skönt, det är läskigt också. Känslan är på samma sätt som för fem år sedan, då jag grät när jag för sista gången klev ut från avdelningen efter min sista inre strålning. Jag var livrädd eftersom jag inte skulle få träffa någon läkare på hela tre månader. Från att ha haft daglig kontakt under sex veckor stod jag ensam.
Nu gör jag det igen. Från att ha kunnat ringa onkologen vid problem ska jag nu ringa vårdcentralen. Å det vet ju alla hur kul det är att ha kontakt med dem. OM man nu ens får kontakt med dem över huvud taget!

Men jag tänker fira. Fira livet, fira att jag mår bra i det stora hela. Fira genom att representera Nätverket mot gynekologisk cancer på en Inspirationsdag med tema ”Lymfödem, sex och samliv”.

Jag har lärt mig en massa om mig själv under dessa år. Jag har också lärt mig en massa om andra. Främst har jag lärt mig vilka som är mina vänner och vilka som är mina bekanta. Jag har vuxit på många sätt och jag tror att jag kommit ut som en bättre människa. Åtminstone är min plan att göra det. Tillsammans med mina vänner, utan mina bekanta!

Nu kör vi… livet är nu!