Etikettarkiv: LIvetEfter

Landat…

Standard

Dra åt skogen vilken bra helg jag har haft. Det har varit en helg som innehållit allt från glädje till sorg, skratt och gråt, men mest av allt gemenskap, förståelse och kärlek.

Just det sistnämnda, gemenskap, förståelse och kärlek är ofta en bristvara i före detta gyncancerdrabbade kvinnors liv. 
Det är självklart svårt för andra att ha förståelse för hur vi har det i LivetEfter. Vi hamnar dessutom utanför gemenskapen eftersom vi kanske inte orkar som förr, tål inte intryck som förr, blir snabbare trött och gud förbjude… ombestämmer oss i sista sekund när vi märker att vi inte orkar vara med på det vi tidigare tackat ja till. 
Å det där med kärlek kan vara fan så svårt när partnern är rädd att man ska dö och kontrollerar andningen när man sover. Den fysiska kärleken kan bli ett minne blott efter att man växt ihop eller läcker överallt ifrån. Det är inte så sexigt att kissa på sig så fort det kittlar till, OM det över huvud taget kittlar det vill säga.

Mer om det kommer jag att skriva, det lovar jag. Men kanske inte här i bloggen. Det finns mycket att skriva om som måste ut till fler än ni vänner som läser här.

Jag kommer ALDRIG bli tacksam eller vara glad över att jag fick cancer, ALDRIG! Men jag kan glädjas över att jag fått möjlighet att träffa dessa underbara kvinnor som var med mig och LE till Sätra Brunn i helgen. Jag känner mig ödmjuk och privilegierad över att just de ville dela med sig av sina resor, erfarenheter och berättelser. Fantastiska och starka kvinnor som jag förhoppningsvis kommer att träffa om ett år igen.

Det ser jag fram mot. Så det så!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

LivetEfter

Standard

Sista helgen i september ska jag och mina två kollegor i LivetEfter ha ett event på Sätra Brunn för kvinnor som har eller har haft gynekologisk cancer.
Jag har letat och tiggt saker till våra goodiebags, saker som skulle göra gott för dessa 15 kvinnor som är med på eventet.
Intresset har varit svalt. Å jag är rädd för att det beror på att det handlar om gynekologisk cancer. Alltså kvinnans inre rum, vårt underliv, vårt stukade nöjesfält, vagina, mus, fitta, fiffi…
Därför frågar jag nu er mina vänner. Har ni något att bidra med, har ni vänner eller nämner någon som känner någon som har en vän?

Hör av er till mig. Vi behöver er!

Go west…

Standard

Nu är det dags för Karlströmskan att bege sig väster ut igen. Det var ungefär ett år sedan så det är hög tid. Vem vet, det kan kanske bli en nu tradition. För en gång räknas knappast, men två gånger är en vana, sägs det.

Hur som, först blir det ett besök på onken. En besiktning och sen möter jag upp bästa Storm på stationen. Observera att det är på stationen och inte Stationen Maria! 🙂
Väl framme vänder jag på hotellrummet och möter upp en god vän i storstan. Ser så fram mot det.

Men allt är inte bara nöjen, det blir en del årsmötande också. Framför allt ska vi i LivetEfter promota oss.

Hur som, det blir en mix mellan kära återseenden, vänner, bekanta, jobb och vila. Å jag hoppas att västkusten levererar sol den här gången.

20170511_075008

Se på fan… det gick…

Standard

Jag lovar, det gick faktiskt rätt bra att ta ett par glas på Stationen innan hemgång. Eller nästan åtminstone. Det blev nog fyra glas innan hemgång. Å då både åt och jobbade vi på rätt bra.

Dagen idag började med att vi satte än fler punkter och planerade vidare på det som ska bli ett event för gyncancerdrabbade kvinnor runt om i Sverige.
For ner på stan och uppvaktade Lustgården. Där skapade vi intresse för vår arbetsgrupp LivetEfter, och ordnade en härlig början på ett fantastiskt samarbete. Något jag verkligen ser fram mot att få fortsätta rådda i.

Nu står jag på jobbet och förutom bloggar så jobbar jag en smula trots att det är lördag. #SåJävlaIlla!

Som gyncancerdrabbad är det viktigt att både knipa och töja. Hittills har hjälpmedlen varit trista, hårda och kalla. Riktigt vidriga. Men det tänker vi i LivetEfter se till att ändra på. Vi vill ha bra hjälpmedel som är både bra och sköna. Så det så!

Ha en go lördag!