Etikettarkiv: livet

När man raderas…

Standard

Jag fick höra av en bloggkompis att hon som jag trodde var min kompis, till och med vän, men som nu aktivt strukit mig från både liv och sociala medier bloggat om att ingen brydde sig när hon fick cancer. Ungefär så.

Det gjorde mig så sjukt ledsen och jag var tvungen att läsa inlägget. Å jo, där står inget om att jag faktiskt följde med på hennes första undersökning. Att jag skickade presenter och hörde av mig. Att vi var ute och gick och, ovanligt för oss, umgicks utan att dricka en massa vin. Inte ett ord. INGEN hade brytt sig.

Det gjorde mig som sagt ledsen. Både det att hon totalt raderat inte bara mig utan även det jag, och vi, gjort. Pisstrist!

Men det är väl så att somliga är bättre än andra på att radera saker och ting ur sitt liv. Jag har stött på ett par sådana i mitt liv och det är en förmåga jag inte skulle vara stolt över att jag hade. Jag känner hellre med både själ och hjärta, tillåter mig att låta människor betyda något för mig.

Å nej, jag var så klart inte med henne för att ”göra en god gärning” eller få pluspoäng. Jag gjorde det för att jag ville umgås med henne. Jag tyckte om att umgås med henne och ville visa att jag även ville det när livet var lite svårare än annars och inte bara i vinrus och glädje.

Jag har dock kvar glädjen, skratten och minnena till skillnad mot henne som raderat allt. Så egentligen, vem har ”förlorat”?!

 

Annonser

Vilken sommar…

Standard

Nu har jag visserligen jobbat några veckor men jag njuter fortfarande av semestern som varit och de varma dagar som är just nu. Vilken sommar!

Jag var ledig i juni/juli och åter igen i juli/augusti. Jobbperioden däremellan var lugn och kan knappas kallas jobb. Jag ogillar absolut inte att vara här när de flesta andra jobbar.

Semesterperiod II började med besök från Prag. Det blev en hel del turistande, vi var bland på Vasamuseet, men också en hel del ute i både Uppsala och Stockholm. Nice.
Vasa
Det har blivit en hel del vandrande i skog och mark samt en del road trip´s, bland annat till Sundsvall för att hälsa på en gammal kompis.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Avslutade semestern på allra bästa sätt. Tillsammans med min BFF på Rammsteinkonsert. Magiskt!

Ett par dagar till bara…

Standard

Onsdag, dag före torsdag som är min sista arbetsdag innan första semestern. För som vanligt har jag måst dela upp semestern i flera. Pisstrist.

Jag har tidigare varit tvungen till det eftersom jag varit ensam om mina arbetsuppgifter. Å iom en massa deadlines har jag inte kunnat ta en lång semester. Men i år har jag tvingats byta avdelning och därmed fått kollegor. Därför såg jag fram mot att få ha en lång vilsam semester. Men så blev det alltså inte… men nästa år. Då jävlar!

Avslutade gårdagen med att läsa boken Värket. Faktiskt den första bok jag läser ”på riktigt” efter cancerbehandlingen. Känns stort.
Partyt igår var kul. Jag träffade en massa människor jag aldrig träffat förut. Träffade en kompis och framför allt författaren, kompisen och grannen Katarina.
Början lovar gott och jag ser fram mot att få läsa vidare ikväll. Å framför allt, på stranden under semestern!

badet

Här ska jag njuta bok och liv…

 

Att uppskatta livet…

Standard

… och de som är i det.

För ett tag sedan fick jag ett brev från en vän. Det börjar med att hon skriver att hon har bra och dåliga nyheter.
”Det dåliga är att om ni läser detta är jag tydligen död. Den bra nyheter är att du inte är det!”
Sen skriver hon en massa fint om tacksamhet över livet och de hon haft lyckan att möta. Hon ber oss vara glada även om vi då och då måste gråta en skvätt efter hennes död i cancer.
”Att veta att jag ska dö alldeles för tidigt är hemskt, ofattbart och sorgligt” skriver hon vidare. Men samtidigt är det den vetskapen som fått henne att reflektera över livet på ett sätt hon aldrig skulle kunna ha gjort annars. Hon upplevde livet mer än någon annan jag känner, varje dag!
”Livet är fullt av överraskningar och ingen vet vad som kommer att hända i framtiden så ta vara på varandra och den tid ni har!”

Önskar fler kunde vara så kloka som min vän Anna var. Önskar fler kunde tänka lite större, vara mer öppna och skratta mer. Ta hand om varandra, var inte så jävla ego, bry er och häng inte upp er på det tråkiga, trista och negativa.

LEV och fyll dagarna med glädje och liv. Det ska jag göra, varje dag!

 

Helglivet…

Standard

Checkade ut från jobbet, cyklade hem och hade en lugn fredagkväll. Blev serverad allt från vin till middag… gott!

Lördagen ägnades åt uteliv. Knallade dryga milen, letade checkpoints och svalkade av oss med ett par kalla öl innan hemgång.

 

Söndagen ägnades åt fotboll och slöhet.
Söndagsboll

Idag är det vardag igen men snart har jag semester och DET ser jag fram mot. Som fan!

Jag måste vara dum i huvudet…

Standard

…för jag fattar inte vad jag kan ha gjort för fel. Men att jag gjort något är uppenbart.
Någon jag räknat som riktigt bra kompis har tagit bort mig totalt där vi tidigare haft kontakt. Det handlar om Insta, Snap, här i bloggen osv. Å inget svar får jag när jag kontaktar denne heller. Så jag har absolut inte en aning om vad jag kan ha gjort.

Vi har träffats både hos mig och hemma hos denne. Vi har varit utomlands, hörts av i både stort och smått. Vi har alltid haft skitkul. Skrattat massor åt både andras och våra egna tokigheter vi varit med om under flera år.

Men nu, inget.

Visst, jag kan göra så som de flesta andra verkar kunna göra. Inte bry mig, rycka på axlarna och gå vidare. Men just nu är jag både förvånad, förundrad och en smula ledsen.

Pisstrist!

Det rullar på…

Standard

Timmarna blir till dagar, dagar till veckor som blir till månader. Å jag har kommit vilse i bloggvärlden.
Jag har haft en del att göra nu runt valet. Som ledamot i valnämnden har jag haft äran att jobba före valet, under valet och efteråt. Jag varit med och tittat till vallokaler och bjudit röstmottagare på fika, jag har varit med på utbildning och jag har räknat valsedlar. Jag har träffat massor med människor och jag har haft kul. Men bloggat har jag inte.

Jag har pysslat hemma och gjort fint ute på altanen. Jag har planterat både blommor och grönt, fikat och njutit. Men bloggat har jag inte.
blommor

 

Jag har jobbat mest hela dagarna. Haft det lite halvtrist och därför sökt jobb på YlloTyll. Tänkte det skulle vara underbart att jobba med sitt intresse. . Men då jag inte hört något ifrån dem antar jag att jobbet gick till annan person. Bloggat har jag dock inte.
yllotyll

Jag har jobbat på Sirius matcher. Ibland har det blivit tre poäng för killarna, ibland inga alls. Oavsett är mitt jobb detsamma. Men bloggat har jag inte.

Kebba

Kebba och Christer

Men nu är valet över, blommor och grönt är nere i jorden, fotbollen tar sommaruppehåll och jobbet är mer än småtrist. Så därför bloggar jag!

blogg

Dagen idag…

Standard

Just den 11 februari har bjudit på en hel del genom åren. Mest elände eller åtminstone ledsamheter dock. Därför ska jag se till att göra något roligt efter jobbet idag i stället. Ni vet, balansen!

För sex år sedan idag fick jag konstaterat att jag fått livmoderhalscancer. Efter månader av galna undersökningar och gissningar av en klåpare på Akademigruppens specialistklinik här i Uppsala kom jag till Akademiska sjukhuset och sen blev det åka av. Därför firar jag livet idag!

För två år sedan idag började för jävligt men avslutades på bästa sätt. Jag och A-L var och såg Jonas Gardell på UKK. Egentligen skulle jag gått med min lilla mor men hon låg nedsövd på sjukhuset. Efter många och långa månader gick allt bra. Å därför firar jag livet idag!

Å på dagen ett år sedan gick jag upp i ottan, åkte till Arlanda och vinkade av dottern som flyttade till Aten. Men snart kommer hon hem och hälsar på en smula. Det ser jag fram mot. Å därför firar jag inte bara livet, utan även mina ut-ur-landet-flyttade barn!

Å idag har jag så bytt kontorsrum. Jag har bytt utsikt över Fyrisån mot en utsikt mot en innergård. Stort mot smått. Å snart byter jag även kollegor.
Jag har blivit förflyttad till en enhet jag aktivt lämnade för tolv år sedan. En enhet jag aldrig velat gå tillbaka till. Men nu sitter jag här och har inte ett dugg att säga till om.
Men vad hade jag väntat. Det är den 11 februari och det är sällan det händer roliga saker just den dagen. Det har baktiden visat!
Som grädde på moset är det världsdagen för de sjuka idag!

Dock finns en smula balans ändå. Min farbror har namnsdag idag. Å där fick jag ytterligare en anledning att fira idag!

iks

Dagens, eller kanske livets,dilemma…

Standard

Jag är less på att vara singel. Jag har varit ensam så länge att jag inte ens minns när den känslan kom till mig. Singel har jag dock inte varit lika länge. Å när det hände har jag heller inte en aning om. Exet drog sig undan, slutade prata med mig, slutade ta kontakt och gjorde i stället allt för att undvika mig. Värst var när han vände i dörren på en krog jag satt vid. Ensam! Det gjorde så oerhört ont och jag känner av det än idag. Sedan gick det ett tag och så såg jag på Facebook att han var singel. Från att inte ens visat sin status när han var med mig, la han singelstatusen offentligt. Jaja, jag är inte helt trög så jag begrep att han inte vill ha något med mig att göra.

Så jag har varit ensam en bra tid innan jag blev singel. Å nu har jag lessnat. Jag vill ha någon att dela vardagen med. Jag vill ha en ICA-shoppingkompis, jag vill ha någon som finns här hemma när jag kommer hem, jag vill ligga sked, jag vill följa en serie på TV med någon, jag vill dela den där trista städningen med någon, jag vill bli serverad kaffe på sängkanten. Jag vill inte vara ensam!

Dilemmat är att trots att jag är vuxen och fattar att alla män är inte otrogna svin så säger min erfarenhet att ingen man är trogen. Å jag vill INTE ha en man som jag måste dela med andra kvinnor. Det har jag haft så det räcker. Jag KAN det där! Å jag vägrar.

Finns det ens trogna män? Finns det män som klarar av att vara med en kvinna, att ge den kvinna de lever med uppmärksamhet och kärlek i både bra och dåliga tider? Eller drar män så fort det blir jobbigt?

Min erfarenhet är inte god alls. Men på något sätt så har jag ändå hoppet kvar. Men det är kanske dumt. Vad vet jag.

Jag vill inte vara ensam längre. Men litar jag ens på män. Jag vill ju inte bli en svartsjuk bevakande kvinna. Jag vill bara vara jag. Mie! Jag vill vara mig själv, men inte ensam.

20180705_121025

Jag är faktiskt svinglad!

Det finns AW…

Standard

…å så finns det AW med Maria. Å den ena är inte på något sätt lik det andra. Det lovar jag!

Jag är egentligen för gammal för sånt här. Det märks på att jag inte är människa förrän idag! Men vad gör det. Jag lever gott och har kul. Till skillnad från så många andra lever jag varje dag! Så det så!

Bilder säger så mycket mer än ord… här är några från ett härligt dygn i mitt liv.