Tag Archives: läkare

I sista minut…

Standard

ringde JAG upp hälsocentret igen och fick en tid för BÅDE knät och koll av min sköldkörtel redan i morgon! Det ni!
Fast jag har inga större hopp när det kommer till sköldkörteln. Det är inte klokt vad läkare är dåligt insatta i sköldkörtelproblematik, i hormonella störningar i allmänhet förresten.
Antar att förklaringen kan ligga i att de flesta som får t.ex. hypotyreos, som jag har, är kvinnor. Det är faktiskt inte länge sedan som fibro blev som erkänt. Tidigare var det ju bara kärringgnäll. På samma sätt är det med hypotyreos. Tröttsamt!

Men jag är dock glad över att jag fick en läkartid så pass snart. Det leve!

Tyvärr glömde jag att köpa en trisslott på väg hem men det funkar kanske att göra det i morgon. För plötsligt händer det! Det har jag sett idag!

plötsligt

Annonser

Hårt och brett…

Standard

Klappar mig själv på axeln över att jag bytte husläkarmottagning från Samariterhemmet till Ekeby Hälsocenter. Alltså vilket ställe det är, bästa jag varit med om!
Jo, väntetiderna kan vara rätt långa men behövs det, som idag, finns drop in. No probs!

Ibland är det skönt med väntetider, jag hann ju både blogga, köpa och äta mellis och dricka kaffe innan jag fick träffa sköterska och efter det en läkare. Å deras väntrum lounger är supersköna att hänga i.
Läkaren var sååååå trött på dessa provsvarsläkare, som han kallade min tidigare läkare för, som inte kan lyssna på personen utan bara förlitar sig på provsvar. Vi pratade länge om det… och en massa annat.

Det slutade med att jag manades att hålla mig lugn, äta redig dos antibiotika och komma tillbaka för vidare utredning. Han tyckte min astmamedicinering var gammalmodig och vill uppgradera den.

Jag känner tacksamhet, är hoppfull och på gång!

jag

Jag tar det en månad i taget…

Standard

Plötsligt händer det… min nya läkare från ortopeden ringde. Han hade VABat så nu vet vi att läkare är som vanligt folk.

Hur som, undersökningar och date nästa vecka, fortsatt sjukskriven en månad till. Måste ta det lite lugnt med vänsterarmen så jag inte nöter ut ”något”. Det är något som ligger och skaver på något vis, något som knäpper och rör på sig där inne i axeln.

Vilken jäkla smäll jag lyckades med. Jag är imponerad själv!

Å det finns mycket i axeln att ha ont i.

Lycklig trots allt…

Standard

Det har varit mycket gnällande från mig härifrån under senaste tiden. Men jag lovar, trots värk, sömnsvårigheter, idioter till läkare, trötthet, kroppshat och ensamhet så har jag det riktigt bra och en hel del att se fram mot.

Tre spännande fotbollsmatcher och förhoppningsvis allsvenskt spel nästa säsong.

Lunchdate med bästaste Nina. Inte en lugn och tråkig stund tillsammans med den qvinnan, det lovar jag!

Teater och bubbel med Maria. Inte så mycket lugn och tråkigheter där heller.

Helhelg med Marit på Högbo Brukshotell. Å tro det eller ej, inte lugn och tråkigt med den puddingen heller. Lugnet kommer jag att få efter behandlingen på lördagen. En Mindfulness massage 50 min, En djupavslappnande, lugn och avstressande massage med en väldoftande ingefärsolja för hela kroppen. Ansikts- och hårbottenmassage ingår också. Resultatet är total avslappning samtidigt som du fått en skön genomgång av musklerna.

Om jag längtar. Jaaa!

Sen ska jag naturligtvis även träffa föräldrar, man och ungar. Hänga med kompisen innan hon drar till Bali och jobbar i december. Vi har bott alldeles nära varandra ett tag utan att umgås. Nu ska hon flytta så det är hög tid att vi ses.

Så tro mig, även om jag gnäller och gnölar så har jag det rätt bra. Lovar!

Balans

Dagar i livet…

Standard

Dagen igår var röntgen och doktordag. Efter att ha röntgat alla tänkbara leder i vänsterarmen, vilket tog 40 minuter, var det dags att träffa ortoped nr tre. Han kunde för sitt liv inte förstå varför jag genom gått röntgen. Det är ju inte benen i armarna som felar utan mjukdelarna. No shit Sherlock. Det har jag ju sagt hela tiden. Men dr 1 och 2 har kört sitt race och lyssnat väldigt selektivt. Nu hoppas jag dock på andra bullar!
Hur som, jag ska fortsätta min sjukgymnastik, låta smärtan avgöra hur mycket jag ska ta i och invänta kallelse till ultraljud.

Dagen idag är en dag av firande. Mannen fyller år och det ska naturligtvis uppmärksammas. Familjen kommer och grattar under dagen och i kväll bjuder jag ut mannen på middag. Å sen är det söndag, en ny och härlig en.

20140709_110826

Flera steg framåt…

Standard

En för mig ny läkare ringde mig under eftermiddagen och pratade nedtrappning, sjukskrivning, ben och mjukdelar. Han konstaterade att han ville träffa mig snart och inte vänta till 21 oktober då jag hade fått tider.

Å så ringde de nyss från ortopeden och meddelade att jag är välkommen dit på fredag halv två. Före det ska jag in en sväng på röntgen.
I kallelsen de skickar idag lägger de också i ett nedtrappningsschema samt ett sjukintyg! Så nu är jag lättad som FAN

Som ett vårdtecken…

Standard

Nä, jag har inte gått sta och gjort något dumt… Däremot har dagen mest bestått av tecken på vård, alltså vårdtecken.

Började dagen med att visa upp min fagra lekamen till joursköterskan som genast skickade mig vidare till farbror doktorn. Väl där fick han också se min fagra lekamen och genast skrev han ut penicillin och salvor. Så var den vården och förmiddagen över.

Efter jobbet var det dags för mig att lära mig vårda sjuka och halvdöda personer. Likt en öppen förskola, dock utan ungar, satt vi i en ring på golvet och lyssnade på fröken Sandra som lärde oss allt hon kunde om hjärt- och lungräddning. Å det var mycket hon kunde. Vi kontrollerade, hjälpte och fick igång våra MiniAnne´s, både med handkraft och hjärtstartare, under en dryg timme. Efter det pratade vi lite ABC.

MiniAnne

MiniAnne

Det var en bra kväll, jag klarade examen och jag fick lära mig något viktigt, men jag hoppas att jag aldrig behöver visa någon vad jag lärt mig!

hjärt

Småpirrigt…

Standard

Idag känner jag mig lite småpirrig eftersom jag ska träffa läkare klockan elva, precis innan sista cyton. Jag är lite halvrädd över att få ett besked som säger att jag bör fortsätta en eller ett par veckor till med behandlingen.
Jag har dock INGET som talar för att så ska ske, tvärt om. Tumörhelvetet har svarat jättebra på den behandling jag redan fått. Av den fyra cm stora tumören finns bara några millimetersmå fläckar kvar, inget mer. Så min rädsla är helt obefogad.

Så därför, idag får jag min sista cytobehandling och efter den min näst sista strålning.

Så det så!

640_cancer_cells

Jag får åtminstone behålla håret…

Standard

Dagen idag har varit annorlunda, men helt okej i alla fall. Tog en sovmorgon, tog oss till Ackis och onkologen. Där fick jag och mannen träffa och prata med min läkare. En helt underbar man som vi båda fick stort förtroende för direkt. Han förklarade och gav skriftlig information, undersökte och förklarade igen. Så nu vet vi hur mina dagar kommer att se ut ett tag framöver.

Den 18:e sätter de igång med strålningen, den yttre. Jag kommer att strålas måndag-fredag i ca sex veckor. Dagen efter kommer jag att få en PICC-linekateter insatt på förmiddagen och på eftermiddagen får jag min första dos cyto. Sen kommer tisdagar att bli cytodagar. Efter några veckor kommer jag även att bli strålad inifrån, brachyterapi. Även det kommer jag att göra en gång i veckan, fyra gånger. Då blir jag dock inlagd under två nätter eftersom jag måste ha ryggbedövning när de förbereder mig för brachyterapin.

Ja, jag kommer att bli trött och jag kommer med största sannolikhet må rätt illa. Just illamåendet ser jag inte fram mot, jag har en enorm motvilja mot illamående och kräkningar och gör allt för att undvika att kräkas. Jag hatart!
Men å andra sidan, det man över på blir man också bra på så vem vet, jag blir kanske världsbäst till slut.

Det blir en jävla resa, en intensiv resa men tack och lov kortare än jag trodde… å det är skönt!

Vilken härlig dag…

Standard

Dagen idag var mer härlig än produktiv, det är jag den förste att erkänna. Men det gör inget, det är inget som stör mig. Blev utbjuden på lunch av en kollega idag och det kunde inte ha blivit bättre. Sällskapet var bra, maten god och vädret var helt underbart så vi tog en extrasväng och bara njöt. Vilken vårdag!

Eftermiddagen var lika lugn som förmiddagen och även den innehöll både skratt och tårar. En bra dag helt enkelt.

Det bästa var i alla fall att på väg hem satt solglajerna på näsan och jackan hängde på armen… VÅR i luften!

Det sämsta är att nu är klockan 17.16 och jag har inte hört något från läkaren.