Etikettarkiv: Jobbliv…

Jag blir förundrad…

Standard

Jag funderar ofta över folks beteenden. Jo, även mitt eget! Men ärligt talat funderar jag mer på andras, som kollegornas.

Nä, det är inte mina närmsta kollegor, de har vett att uppföra sig, utan på andra. På handläggarna. De verkar inte vara så läskunniga eller smarta.
Det här står skrivet i vår matsal. Rätt lätt att förstå kan jag tycka. Men så har jag inga akademiska poäng så vad vet jag!

Instr.

Lite som på dagis.

Å så här ser det ut…

disk

Så här skulle det aldrig se ut på dagis…

Hur svårt är det att ta reda på sin egen disk? Hur svårt är det att läsa sig till att man ska göra det när servicepersonalen inte är på plats? Hur jävla svårt är det?

Jag VET att det ser ut så här på flertalet arbetsplatser men det gör inte det hela ok på något sätt.

 

Annonser

Äntligen finns Sirius på jobbet…

Standard

För två år sedan rasade jag över (nej det gjorde jag inte men jag gillar att använda kvällstidningsspråk) att det inte fanns något rum på jobbet med namnet Sirius.
Vi har rumsnamn efter planeter och stjärnor men som sagt, inget Sirius. Förrän idag!

Under förmiddagen invigdes ett nytt arkivrum här på Hamnesplanaden och självklart ska även det rummet ha ett namn. Å jag var snabb och kom med ett förslag som så klart accepterades.

Så nu behöver jag inte rasa längre. Nu finns Sirius här på jobbet. Det leve!

siriusStora hunden, Canis Major, innehåller stjärnhimlens ljusstarkaste stjärna, Sirius!

Torsdagsfira och fredagsfika…

Standard

Nu har jag festat i dagarna två. Jag har som bekant bytt bort ensamkommandeenheten till avdelning systemledning sedan ett tag tillbaka. Som om inte det vore nog så har en kollega sagt upp sig för att gå till annan arbetsgivare. Därav festligheterna.

Igår var ensamkommandegänget på The Loco, käkade och drack gott. Fina presenter fick vi av kollegorna också. Riktigt träffande!
present

Å till eftermiddagsfikat idag bjuppade vi på hej-då-fika. Smaskandet varvades av ännu en present. Å även här lyckades de med att köpa mina absoluta favoriter. ❤
blommor

Som jag alltid sagt, ensamkommandeenheten är och förblir bäst! Så det så!

Ingen Vision…

Standard

Jodå, jag har visioner. Ibland lite för många, för långa och för vilda kanske… men vad gör det, jag har åtminstone roligt i mina visioner.

Det jag menar nu är att jag äntligen har kommit till skott och begärt utträde ur Vision. Å det sker i fler steg.

Först måste jag ringa medlemsavdelningen och tala om att jag vill gå ur facket. Naturligtvis får jag en massa frågor om varför jag vill de. Därefter försöker de hålla mig kvar eftersom de har så bra förmåner, billigare försäkringar osv.
I steg två skickar de mig en utträdesblankett som jag ska fylla i och åter vill de veta varför jag vill ur, å så försöker de hålla mig kvar  genom att berätta att de har så bra förmåner.

Men herre gudars. Jag SKITER I deras förmåner. Det är inte av ekonomiska skäl jag är med i ett fackförbund. Det är av ideologiska skäl, praktiska skäl eller andra behov jag tycker de borde kunna uppfylla.
Men nu vill jag inte vara med längre för jag tycker inte att de har gjort sitt jobb. Punkt! Just missnöje kunde jag dock inte ange som anledning till utträdet. Men det skrev jag ändå, för det tycker jag är viktigare än de andra skälen som fanns medräknat.

Skickade in blanketten och nu har jag fått en bekräftelse via mail på att jag begärt utträde. Å gissa vad de skriver där… jo att jag har all chans att ångra mig under de här tre månaderna det tar att gå ur facket. Å varför skulle jag ångra mig? Jo, de har ju så bra förmåner

Idioter. Jag har egna visioner, bättre visioner, större visioner… utan förmååååner!

vision

Gick som på räls…

Standard

I morse gick allt lika bra som om det varit radiostyrt. Eller rättare sagt, det började redan i går kväll med förberedelserna. Det märktes då inte att jag har varit ledig sedan innan jul. Det var som om jag aldrig gjort annat än att arbeta.

Å nu sitter jag här vid mitt skrivbord, dricker kaffe och går igenom mailen. Om en timme börjar årets första APT och sen kör det igång med vanligt arbete.

Jag vet inte än när jag ska flytta över till ekonomiadministratörerna. Det kan ske om en vecka, det kan ske om ett par månader. Har ingen aning. Vet bara att det blir före mars månads utgång.

Nu är det dags för påtår!

jobb

Bara tisdag…

Standard

…men det känns som om jag jobbat hela veckan snart. Vet inte varför, men nu är det segare än sirap. Tur att jag har kuligheter att se fram mot och inte bara grå och smetiga jobbardagar.
Ikväll ska jag på Reginateatern igen för att se, framför allt, lyssna på Blåsvarta Baksmällan som är världens största podcast om IK Sirius fotboll! Vill man lyssna på poden kan man göra det via deras blogg Blåsvarta Baksmällan.

I morgon är det Yoga med bästa Lizah på Hållbar Hälsa, på torsdag har jag kvällsmöte och sen är det fredag och adventshelg på gång!

Så egentligen gör det inget om tiden går lite långsamt. För jag ska ju hinna med hemmet och mig själv också. Måste göra mig en smula adventsfin till helgen. Skaffa nya adventsörhängen eftersom de gamla som jag haft varje advent i flera år har gått sönder. För adventsörhängen måste man väl ha?!

aöh

Letar försäkringar…

Standard

Idag är jag less på Vision. Jätteless!

På mitt jobb är SSR och Vision de fack man är med i. Å nu när det händer en hel del runt jobbet är det skönt att ha ett fackförbund att hålla i handen. Åtminstone ett fackförbund som intresserar sig för vad vi medlemmar tycker om både omorganisationer och det faktum att vi kommer att sitta i aktivitetsbaserade ytor om ett par år.

SSR, som jag inte är med i, är det fack jag fått mest information ifrån. Dock indirekt och genom deras medlemmar aka mina kollegor.
De har haft träffar för att inventera medlemmarnas åsikter gällande omorganisation och de har skickat ut enkäter i samma syfte gällande aktivitetsbaserade kontor. För det finns åsikter och farhågor i mängder.

Vision har dock inte gjort ett skit! Jag har mailat och frågat dem om varför de inte hade gemensam information med SSR kring omorganisationen.
Som svar fick jag att de valt att inventera våra åsikter via ombuden. Jo tjena… varken jag eller de jag har pratat med har inte hört ett dugg. Jag vet inte ens vilken som är ombud här på jobbet eftersom jag aldrig fått någon info från denne.

Har också fått höra att info ska komma från arbetsgivaren. Mina frågor och funderingar kring aktivitetsbaserat arbetssätt har ignorerats eller glömts bort totalt, jag har inte fått någon återkoppling alls.
Å jag håller med om att info ska komma från arbetsgivaren och det gör även så. De är bra på att informera oss och göra risk- och konsekvensanalyser.

Men Vision då, vad gör de? Jag har då ingen aning trots att jag är medlem. Å jag är less på det. Superless! Jag kan lika gärna strunta i att vara med känner jag och gå hand i hand med arbetsgivaren!

Men först måste jag kolla upp bra försänkningar till både mig och mitt hem. För hittills har de gått via facket.

Vision

Jag vill inte…

Standard

Idag är det en sån där jobbig dag. En dag jag funderar över om det är värt att jobba heltid över huvud taget. Jag hinner inte mycket mer än att göra just det, jobba.

När jag kommer hem på kvällen fixar jag mat, äter, pysslar hemma och förbereder morgondagen. Sen är det inte lång tid kvar att vara vaken på. Å nästa dag är det samma sak igen… å nästa, å nästa.
Förbereder jag inte morgondagen redan på kvällen måste jag gå upp ännu tidigare än jag gör för att fixa matlåda, laga frulle, packa väska. Å går jag upp tidigare måste jag lägga mig tidigare också. Så hur jag än gör så får jag inte mer fritid.

Ska det vara så här att leva? Ska jag behöva leva för att jobba i stället för tvärt om? Det är sjukt och jag vill inte ha det så! VILL INTE! Livet är ingen jävla förberedelse för något annat. Livet är här och nu. Det pågår för fullt och allt jag gör är att jobba!

När helgen sen kommer har jag ett hem att ta hand om. Saker som ska handlas och så klart förberedas till veckan som kommer. Jag ska ta hand om mig själv också och gärna komma ut i friska luften. Sen är helgen över och allt börjar om igen. Fy fan!

Nä, jag vill inte längre… jag vill hoppa av. Nu!

EH

Söndagstrist…

Standard

Långprommen i fredags i störtregn gav mig ett par rejäla blåsor på varje häl samt en tå. Irriterande som fan eftersom jag inte kan röra på mig som jag vill. Men tack och lov hade jag redan i fredags gått 130% av mitt veckomål.

Inte nog med detta, Sirius förlorade matchen på kvällskvisten dessutom. Å idag ska jag fixa hemma, planera närmaste veckorna och fixa matlådor. Nu är det vanligt liv med jobb och annat elände som står på tur. Usch!

Tack och lov har jag semester snart igen. En kort en då jag och A-L åker till Prag. DET ser jag fram mot eftersom jag passar bättre på resande fot, eller hemma, än i jobblivet.

Så det så!

khSnart är vi här, i Kutná Hora!

Jag hör suset…

Standard

från fläktarna och känner kyla från AC! Jag stod inte ut med värmen på jobbet längre så jag har bytt kontor. Sitter från idag i svala lokaler på Vuxenenheten.

Jag har nära till ”min” enhet så jag kan knalla över och hämta post eller annat jag kommer att behöva. Men så länge man inte gör något åt värmen där kommer jag inte tillbaka.

Vi har klagat en massa gånger på ventilationen, ibland har man försökt åtgärda något och ibland har man sagt att allt är okej.
Men nu mitt i värsta sommarvärmen fick vi höra att kylsystemet är trasigt. Förmodligen har det varit trasigt länge, väldigt länge. Dessvärre hinner Vasakronan inte laga kylsystemet så i stället ska de satsa på någon stor fläkt. Nu är jag visserligen inte i den branschen men det är kyla vi behöver, inte virvlande luft.

Jag lider med mina kollegor som inte kan flytta på sig som jag har gjort. Det är vidrigt att arbeta utan kyla och syre när det är lika varmt inne som ute.

Salt