Etikettarkiv: balans

Dagen idag…

Standard

Just den 11 februari har bjudit på en hel del genom åren. Mest elände eller åtminstone ledsamheter dock. Därför ska jag se till att göra något roligt efter jobbet idag i stället. Ni vet, balansen!

För sex år sedan idag fick jag konstaterat att jag fått livmoderhalscancer. Efter månader av galna undersökningar och gissningar av en klåpare på Akademigruppens specialistklinik här i Uppsala kom jag till Akademiska sjukhuset och sen blev det åka av. Därför firar jag livet idag!

För två år sedan idag började för jävligt men avslutades på bästa sätt. Jag och A-L var och såg Jonas Gardell på UKK. Egentligen skulle jag gått med min lilla mor men hon låg nedsövd på sjukhuset. Efter många och långa månader gick allt bra. Å därför firar jag livet idag!

Å på dagen ett år sedan gick jag upp i ottan, åkte till Arlanda och vinkade av dottern som flyttade till Aten. Men snart kommer hon hem och hälsar på en smula. Det ser jag fram mot. Å därför firar jag inte bara livet, utan även mina ut-ur-landet-flyttade barn!

Å idag har jag så bytt kontorsrum. Jag har bytt utsikt över Fyrisån mot en utsikt mot en innergård. Stort mot smått. Å snart byter jag även kollegor.
Jag har blivit förflyttad till en enhet jag aktivt lämnade för tolv år sedan. En enhet jag aldrig velat gå tillbaka till. Men nu sitter jag här och har inte ett dugg att säga till om.
Men vad hade jag väntat. Det är den 11 februari och det är sällan det händer roliga saker just den dagen. Det har baktiden visat!
Som grädde på moset är det världsdagen för de sjuka idag!

Dock finns en smula balans ändå. Min farbror har namnsdag idag. Å där fick jag ytterligare en anledning att fira idag!

iks

Annonser

Dagens, eller kanske livets,dilemma…

Standard

Jag är less på att vara singel. Jag har varit ensam så länge att jag inte ens minns när den känslan kom till mig. Singel har jag dock inte varit lika länge. Å när det hände har jag heller inte en aning om. Exet drog sig undan, slutade prata med mig, slutade ta kontakt och gjorde i stället allt för att undvika mig. Värst var när han vände i dörren på en krog jag satt vid. Ensam! Det gjorde så oerhört ont och jag känner av det än idag. Sedan gick det ett tag och så såg jag på Facebook att han var singel. Från att inte ens visat sin status när han var med mig, la han singelstatusen offentligt. Jaja, jag är inte helt trög så jag begrep att han inte vill ha något med mig att göra.

Så jag har varit ensam en bra tid innan jag blev singel. Å nu har jag lessnat. Jag vill ha någon att dela vardagen med. Jag vill ha en ICA-shoppingkompis, jag vill ha någon som finns här hemma när jag kommer hem, jag vill ligga sked, jag vill följa en serie på TV med någon, jag vill dela den där trista städningen med någon, jag vill bli serverad kaffe på sängkanten. Jag vill inte vara ensam!

Dilemmat är att trots att jag är vuxen och fattar att alla män är inte otrogna svin så säger min erfarenhet att ingen man är trogen. Å jag vill INTE ha en man som jag måste dela med andra kvinnor. Det har jag haft så det räcker. Jag KAN det där! Å jag vägrar.

Finns det ens trogna män? Finns det män som klarar av att vara med en kvinna, att ge den kvinna de lever med uppmärksamhet och kärlek i både bra och dåliga tider? Eller drar män så fort det blir jobbigt?

Min erfarenhet är inte god alls. Men på något sätt så har jag ändå hoppet kvar. Men det är kanske dumt. Vad vet jag.

Jag vill inte vara ensam längre. Men litar jag ens på män. Jag vill ju inte bli en svartsjuk bevakande kvinna. Jag vill bara vara jag. Mie! Jag vill vara mig själv, men inte ensam.

20180705_121025

Jag är faktiskt svinglad!

Sjukt dålig på….

Standard

Är det något jag är dålig på så är det på att blogga. Just nu åtminstone! Begriper inte varför men så är det.
Det är inte så att det fattas uppslag till inlägg. Tvärt om faktiskt, jag författar inlägg och tänker ut recept till matbloggen mest hela tiden. Men sen får jag inte ner det utan det fastnar i skallen.

Men att sluta blogga har inte fallit mig in över huvud taget. Så långt ska det inte behöva gå. Jag ska bara bli lite mer närvarande som bloggare. Det tillhör min fritid och därför ska det prioriteras. Så det så!

På plussidan finns att jag hunnit med annat (förutom jobbet), som att vara ute och titta på det här galet vackra.
Vårdsätra

Så korkad är jag…

Standard

Igår när jag var och fann balans pratade vi bland annat om njurar. MediYoga-Liza hade ett pass för att stärka binjurarna som sitter på just njurarna. Hon sa att -tänk er njuren i form av en böna, Kidneyböna, eller njurböna på ren svenska.

Å precis där och då gick det upp för mig att Kidneyböna inte bara är ett produktnamn utan att man faktiskt menar kidney som i njure!!!

Hahaha… så snopet! Jag har aldrig reflekterat över det tidigare. Å det finns säkert en massa andra saker som jag fortfarande tror bara är ett namn.

I de här stunderna är det oerhört skönt att vara gammal nog att kunna bjuda på sig själv utan att skämmas. Jag lägger inga värderingar i sånt längre, jag skäms inte, jag skrattar och bjuder på det.
Tänk så mycket roligare man får i livet om man tillåter sig att skratta åt sig själv och framför allt att bjuda på sina misstag.

Folk tar, i allmänhet, sig själv på alltför stort allvar. Man värderar och dömer snabbt som attans, både sina egna och andras göranden. Pisstrist.

Nä… skratta, lev och må bra i stället. Det ska jag göra. Hela dagen idag också.

kidney

Magkänsla…

Standard

Jag brukar säga att när kroppen talar till mig ska jag lyssna. Å det gäller även magkänslan. Jag menar inte att gå på magkänsla när man är framför en valsituation. I de fallen tror jag mer på förnuft än känsla. Jag menar de där gångerna man går omkring och anar något, känner på sig att något är skevt. Den magkänslan!

Det finns en massa saker jag känt på mig. Saker och ting som jag egentligen inte trott skulle hända. Men den så kallade magkänslan har sagt något annat. Å jag har haft mer rätt än fel när jag litat på min magkänsla.

Vad är egentligen magkänsla? Jag tror att det, bland mycket annat, är att kunna läsa av människor. Att ha förmåga att se när något inte stämmer, när något avviker, när något är annorlunda. Det kan vara både subtilt och svårt att se. Men har man förmåga, medvetet eller inte, så ser man. Oavsett!

En del människor ändrar beteende utan att veta om det. När de har något att dölja blir de i stället mer öppna än de varit någonsin tidigare. De låter datorn vara på och mobilen ligga öppen och tillgänglig i syfte att liksom lugna den andra. De visar att ”här finns inga hemligheter”.
Människor ändrar röstlägen när de ljuger, blicken kan bli annorlunda, kroppsspråket ett annat. Det gäller bara att se det.

Magkänsla är svårt att förklara. Det är inte så att jag går omkring och oroar mig och tror att något är skevt och till slut enbart ser det som faktiskt är det. Som en självuppfyllande profetia så där. Nä, det är mer subtilt är så och dyker upp då och då.

Men oavsett vad det är har jag lyssnat på det, precis så som jag lärt mig att lyssna på kroppen. Tror fan att jag börjar få balans i både kropp och knopp. Vet inte om det är universums balans men skit samma, det är min balans!

hållbar hälsa

Ikväll blir det MediYoga med den här pärlan. Lizah från HållbarHälsa

Tar igen mig…

Standard

Nu för tiden har jag inte samma ork som tidigare. Efter dagar av roligheter måste jag ta igen mig. Inte så att jag behöver sova, utan mer att jag behöver ta det lugnt utan att få en massa intryck.
Eller också är det så att jag blivit bättre på att skapa balans i livet. Bättre på att känna in och ta hand om mig själv och min kropp. Jag vet inte, men det spelar ingen roll för bra är det.
Så idag tänker jag inte göra många knop. Jag tänker småfixa lite här hemma, men mest vara ute i finvädret. Hoppas mina polare, både fyr- och tvåbenta, är sugna på en redig promme idag.

I morgon är en annan dag. Å hur den ser ut vet jag där och då.

20180414_185522

Med så här fina omgivningar är det inte konstigt att man vill vara ute. 

Vad jag längtat…

Standard

Herre gudars vad det är skönt att det äntligen är fredag. Som jag har längtat! Eftersom morgonen har varit botten med en massa skit som bubblat upp, skit som jag oförskyllt fått kastat i knät kan bara resten av dagen bli bättre. Balans ni vet!
Vad ÄR det egentligen med folk? Har man valt att leva med män som är otrogna lögnare får man väl stå ut med just det, att de är otrogna lögnare. Skyll inte det på mig liksom. Jag är varken man eller lögnare. Nötter!

I kväll ska jag träffa en kompis och vi ska planera aktiviteter för kvinnor som har eller har haft gyncancer. Försöka sätta lite guldkant på deras tillvaro på ett och annat sätt.

Men först ska vi ta ett glas eller två på Stationen. Återkommer i morgon om vi lyckades med det eller inte. För någon gång borde det funka. Eller….

stationen

Lugn morgon…

Standard

Det är skönt med årsarbetstid. Jag kan ta en lugn morgon när jag behöver och börja jobba lite senare. Som idag, efter att ha haft en orolig natt är det skönt att gå och skrota i lugn och ro.

Men hur skönt det än är ska jag nu packa väskan med golunch och annat bra att ha.

Jo just ja. Showen med Jonas Gardell var som vanligt bra. Maten och sällskapet innan showen var så klart bättre. Så helgen blev till slut balanserad. Gott så!

Lära för livet eller här och nu…

Standard

Jag har haft en fantastisk vecka, det har väl inte undgått någon? Jag har verklige fått de
nycklar jag behöver för att få till ett balanserat liv. Jag var dock inte helt skev innan, men det finns ju alltid förbättringar att göra.

Jag har insett att jag måste jobba mer med acceptansen. Känna av och acceptera hur jag mår och har det här och nu.
Jag måste också bli mer öppen med hur jag mår och känner mig för stunden. För är inte jag det kan jag heller inte förvänta mig att få den hjälp, det stöd, den förståelse som jag behöver där och då.

Jag har också insett att jag faktiskt kommit bra mycket längre på min resa än jag trodde. Jag mår bra, jag är stark, jag är insiktsfull, jag är närvarande, jag är egentligen riktigt jävla bra!
Men ibland slår tröttheten till och jag tappar ord och sammanhang. Jag blir blockerad och har ingen aning om vad jag höll på med eller vad jag ska göra.  Å det är okej! Jag är sån just här och nu, där och då.
Jag har också lärt att det är helt okej att ombestämma, även i sista stund. Inte för att något annat bättre dyker upp, det är aldrig okej, utan för att dagsformen säger ifrån.
Men bara för att jag är trött och frånvarande ena dagen betyder det inte att jag är det den andra. Det skiftar.
Jag har också insett, och är på väg att acceptera, att jag inte tål stress lika bra längre. Jag kommer därför inte att ställa upp på tio timmars arbetsdagar, inte svara på mail eller samtal utanför arbetstid längre. Jag kommer att lägga ansvaret där det hör hemma och inte sopa rent för andra eller ställa upp på alla de orimliga krav som ställs på mig på jobbet. Jag kommer att jobba mina åtta timmar per dag.
Det är egentligen inte mig det är fel på, inte alls. Å jag ser det inte som en svaghet att inte ”hinna med mer” på jobbet.
Att jag känner min begränsning, tar hand om mig och skapar balans i kropp och knopp är min styrka. Inget annat!

Så det så!

stark

Nä… jag kommer aldrig att skaffa lugg! 😀

Att ta hand om sig…

Standard

Att ta hand om sig betyder olika för olika personer. Det som fungerar för mig, funkar inte för någon annan. Så klart.

Men jag tänker att grunden är densamma. För att må bra, måste man ha balans i livet. Balans mellan arbete och fritid, balans i förhållande med andra, balans i förhållande till sig själv osv. Balans!

Att ta hand om mig själv har blivit viktigare ju längre jag lever. Om det beror på ålder och klokhet ska jag låta vara osagt, men jag är bättre på att ta hand om mig idag än tidigare. Å jag bekymrar mig sällan om vad andra tycker om det. Jag väljer även umgänge efter hur de tar hand om sig mer nu än tidigare. Det låter kanske ytligt men så är det och jag skäms inte ett dugg över det. Jag vill ha folk omkring mig som mår bra, som får mig att må bra precis som jag vill få dem att må bra bara genom att finnas för dem. Jag vill växa av och tillsammans med andra och jag vill få andra att växa. Jag vill göra skillnad.

Just nu när jag ägnar mig åt att knyta ihop 2016 passar det bra att reflektera och planera. Planera för nästa år och resten av mitt liv, sätta tonen, se till att få det bäst.
2016 blev inte alls som jag hade bestämt och planerat. En del som jag bestämt gjorde jag, annat blev inte av men kan fortfarande hända och annat kommer aldrig att hända. Så är det bara. Men jag ångrar inget, inte ett dugg.

Jag har ett val, å jag väljer att se till att välja det bästa för mig. Varje dag. Det är jag värd!

mie1

Här mådde jag bra, riktigt bra.