Category Archives: Knopp- och kroppliv…

I, på, om, kring, innanför och utanför kropp och knopp.

Det händer att jag lyssnar…

Standard

Jo vänner, jag har lyssnat till både er och min kropp. Å därför tog jag kontakt med hälsocentret idag.

Att ta kontakt innebär att man ringer upp dem, knappar en massa och får en uppringningstid. Så även jag. Klockan 10.20 skulle de ringa!

Självklart har jag inte lämnat telefonen utan uppsikt en enda sekund. Den är dessutom ihopkopplad med min Garmin så jag märker när det ringer. Lovar!
10:37 fick jag ett meddelande om att hälsocentret ringt men inte lämnat något meddelande! FUCK!!!
Det är alltså sånt tryck att man inte ens kan vänta på att signal går fram utan lägger på direkt efter uppringning. Något annat sätt kan jag inte tolka det på!

Ringde upp igen och fick besked om att mitt nummer redan var registrerat och jag kan därför inte få en ny tid. Då var klockan 10:40, alltså EFTER min uppringningstid. Det jag dock kunde göra var att ändra min gamla till en ny! Eh!!!

Nu har jag fått besked om att de ska ringa mig 11:40. Då ska jag åter igen sitta med mobilen i handen. Lovar!

Jag är dock glad över att jag inte är krasslig på riktigt, utan ork och kraft! Jag hade aldrig orkat med detta då!
…………………………………………………………………………………
Nu är klockan 16.46 och INGEN HAR RINGT!!!

 

redo

Jag är redo!

Annonser

Bra i knät… my ass!

Standard

Efter att ha fått njuta av att mitt knä höll Blodomloppet några dagar är det nu värre än någonsin. Å jag är pisst!
Jag är förbannad över att allt jag lagt ner i form av rehabträning, stretch och undersökningar är gjort  helt i onödan. Dels är jag pisst över alla de tusentals kronor jag lagt ner på knähevetet är borta! Förbannat!

Så stötvågsbehandlingen jag skulle göra hos naprapaten idag ställdes in och i stället fick jag lite stretch och massage av mina vader. That’s it!

Ska dit om fyra veckor igen men jag vet inte om jag behåller den tiden. Jag har ingen lust att lägga ut än mer pengar på det redan svindyra knät. Jag tror jag försöker få en läkartid, ev. röntgen och kanske kortison i stället.

Under tiden proppar jag i mig Voltaren!

voltaren

Den där kroppen…

Standard

den är fiffig den. Å nu skriker den åt mig att lugna mig, att ta det lugnt, att jobbet inte är viktigare än jag. Så nu lyssnar jag på vad den säger.

Jag är, tack och lov, duktig på att ta hand om mig i vardagen. Om inte, hade kroppen nog skrikit både tidigare och högre.
Det svåra är att det som skaver inte är något jag kan rå på, utan det är ett stort organisationsknas som ska lösas av andra än mig. Under tiden tar jag hand om mig här hemma. Tar det lugnt, dricker mitt morgonkaffe i lugn och ro. Har rehabat knä och ben och yogat så här på morgonkvisten.
Snart är jag redo för att börja röra mig på jobbet. Där tänker jag jobba i den takt jag mäktar med just idag.

Så får det bli. Hur det ser ut i morgon får jag se då. Jag lever här och nu helt enkelt.

stress

Utdragen…

Standard

Nu jävlar är tandhelvetet som varit lös utdragen. Å jag är sjukt stolt över att jag fortfarande lever. Jag svimmade inte under behandlingen, svor inte ens utan jag andades så som jag lärt mig på yogan.
Förutom när det knakade och drog alldeles förfärligt i hela huvudet, då sjöng jag för att överrösta knastret!

Det här går faktiskt riktigt bra. Mycket bättre än jag trodde!

tanden

Kvällsbesök…

Standard

Just nu är jag är jävligt tacksam över att min läkare jobbar kväll för det gav att jag fick en tid hos honom. Han lyssnade inte bara på mina lungor utan även på vad jag sa om mitt mående. En stund senare var jag på väg till apoteket för att hämta ut mina nya mediciner. Om tre veckor ska vi höras igen.

Min nya medicin passar mig otroligt bra. Min nya rosa medicin!

medicinNu hoppas jag på snabb förbättring. För det här går ju inte an!

Hårt och brett…

Standard

Klappar mig själv på axeln över att jag bytte husläkarmottagning från Samariterhemmet till Ekeby Hälsocenter. Alltså vilket ställe det är, bästa jag varit med om!
Jo, väntetiderna kan vara rätt långa men behövs det, som idag, finns drop in. No probs!

Ibland är det skönt med väntetider, jag hann ju både blogga, köpa och äta mellis och dricka kaffe innan jag fick träffa sköterska och efter det en läkare. Å deras väntrum lounger är supersköna att hänga i.
Läkaren var sååååå trött på dessa provsvarsläkare, som han kallade min tidigare läkare för, som inte kan lyssna på personen utan bara förlitar sig på provsvar. Vi pratade länge om det… och en massa annat.

Det slutade med att jag manades att hålla mig lugn, äta redig dos antibiotika och komma tillbaka för vidare utredning. Han tyckte min astmamedicinering var gammalmodig och vill uppgradera den.

Jag känner tacksamhet, är hoppfull och på gång!

jag

Hänger på Hälsocentret…

Standard

Nu börjar jag fan bli rädd på riktigt. Mina infektioner tar aldrig slut, mitt mående blir inte bättre utan snarare tvärt om! 

Vaknade i morse och hade ont i både hals och bihålor. I botten har jag haft ont i lungorna en tid tillbaka och jo, man ser något på lungorna vid den DT jag gjorde för ett litet tag sedan. Troligen något infektuöst, mindre troligt metastaser. 

Nu är jag helt slut i kroppen, å på allvar orkar jag inte vara sjuk längre. Jag vägrar! Så därför har jag parkerat min lekamen på Hälsocentret och tänker inte viftas bort på det sätt min f.d. husläkare gjorde. 

Så det så! 

Absoluta toppen…

Standard

Det räckte med ett spinningpass för att knät ska ge sig till känna igen. Fick, som alltid, två synliga svullnader och en som enbart känns i knät. Hatart!

Jag har lagt ner tusentals kronor på dry needling på ISC men nu räcker det. Nu går jag till annan firma och person och fortsätter felsöka och hoppas på bot och bättring. Det här går inte an! Hatart!
Inser med sorg att jag förmodligen inte kommer att kunna genomföra Tunnel run i vår. Två månader kvar och fyra månader utebliven träning går bara inte ihop. Hatart!

Tröstar mig med att gå till tandläkaren idag. Gör av med ännu mer pengar och inser att så mycket jag lagt ner på mig själv borde jag vara på topp. Absoluta toppen!

kropp

Sköntont…

Standard

Började dagen med en skön känsla av smärta, nålstick, djupandning och stön. Det var m.a.o. dags för en massa nålar i knäna igen.

Det går inte att beskriva känslan men skönt ont är det närmaste jag kommer. Nålarna som ska in, rätt långt in dessutom är supertunna. Så själva sticket känns inte, men när de sitter där de ska och akupunktörmannen liksom vrider och har sig på dem ilar det i hela benet.
Nu kommer jag att ha som träningsvärk men sen blir det bättre. Å han gissar på att det räcker med ett par gånger till innan jag är helt bra.

Att bli helt bra i knäna längtar jag sjukt mycket efter. Saknar min jogging något så för jävligt. Å DET är inget jag trodde jag någonsin skulle sakna… eller skriva. Men när fan blir gammal blir hon religiös liksom!

akupunktur

Håller mig på ytan…

Standard

Jobbade till sent igår och var på jobbet tidigare än tänkt. Där emellan har jag mest hostat. Är verkligen pissless på förkylningen nu. Är  nog inne på vecka 10 nu utan att vara frisk. Men eftersom jag inte har någon infektion i kroppen är det bara att ösa på. Väskan med badkläder är packad och efter jobbet sticker jag till simhallen och drar ett par vändor.

Med tanke på jobbsituationen så är det skönt att badet har långa öppettider. I morgon fest, på torsdag än mer träning.

bad
Så här såg badet ut när jag var det senast… det var innan renoveringen. Nu är det omgjort, nytt och fräscht!