Kategoriarkiv: Knopp- och kroppliv…

I, på, om, kring, innanför och utanför kropp och knopp.

Fredagsmys…

Standard

I stället för att ha en härlig fredagskväll med bästa sällskapet satt jag på akuten på Ackis och häckade.

Under dagen fick jag ett stopp i urinröret. Strålskadan jag har i blåsbotten har bara blivit värre och värre senaste tiden och jag blöder varje dag. Å koagel, det har jag också nästan varje dag. Å idag blev det som sagt tvärstopp. Ett koagel satt som en propp i urinröret.

Jag var på akuten straxt före fyra. Klockan 22 var jag utsläppt. Däremellan har jag berättat för läkare och sköterskor vad det är de måste göra för att hjälpa mig. De har gjort en rejäl sköljning och visserligen fick de ur mig allt blod och urin, men koaglet som satt i vägen fanns kvar. Det är inget man får ut med en sköljning.

Väl hemma igen gick jag på toa och inget hade hänt, det var fortfarande stopp. Men efter sköljningen var det en aning mer följsamt och jag lyckades få ut den. Stor som en redig snusprilla var den jäveln.

Nu hoppas jag att jag inte behöver åka upp till akuten än på länge. Väldigt läge. Helst av allt vill jag inte ha fler stopp men det är inget jag tar för troligt. Det här är något som inte kommer att bli bättre utan tvärt om, sämre och sämre.

Nu är det bara en sak till att göra. Sova gott!

fika

Är man länge på akuten kan man få finfika. 

Annonser

Tar igen mig…

Standard

Nu för tiden har jag inte samma ork som tidigare. Efter dagar av roligheter måste jag ta igen mig. Inte så att jag behöver sova, utan mer att jag behöver ta det lugnt utan att få en massa intryck.
Eller också är det så att jag blivit bättre på att skapa balans i livet. Bättre på att känna in och ta hand om mig själv och min kropp. Jag vet inte, men det spelar ingen roll för bra är det.
Så idag tänker jag inte göra många knop. Jag tänker småfixa lite här hemma, men mest vara ute i finvädret. Hoppas mina polare, både fyr- och tvåbenta, är sugna på en redig promme idag.

I morgon är en annan dag. Å hur den ser ut vet jag där och då.

20180414_185522

Med så här fina omgivningar är det inte konstigt att man vill vara ute. 

Ekeby Hälsocenter kan fara åt helvete…

Standard

Nu är jag riktigt pisst. Men så har jag också stått ut vääääldigt länge när det gäller det så kallade Hälsocentret!

Jag har fått ont i mina knän igen och därför bett om att få en tid. Bokade via ”mina vårdkontakter, MVK” för en vecka sedan och berättade nogsamt att jag träffat fysioterapeuter, rehabtränat, gjort dry needling och stötvågsbehandling osv.
Fick då svar att alla tider var slut men att jag kunde ringa dagen efter. Jag har ingen lust att sitta på bussen och prata krämpor försökte åter igen få en tid via MVK.

Fick då svar att ”jag ska boka tid hos fysioterapeut i stället, då de inte såg att jag varit där!!!” Uppenbarligen är inte sköterskorna som varar läskunniga öht!

Förklarade läget ytterligare en gång och berättade igen om allt jag gjort och alla jag träffat, fick svar att ringa och lämna kompletterande uppgifter!

Det gjorde jag inte, finns liksom inget att komplettera med. Skrev att ”snälla, ge mig bara en tid” Å idag fick jag svar. Idag ber jag dem fara åt helvete. Jag vill ALDRIG mer ha med Ekeby Hälsocenter att göra.

Jag behöver tips på bra vårdcentral. NU!

MediYogans lugn…

Standard

Nu ska jag iväg på MediYoga och direkt efter den ska jag skruva ihop saker jag köpt på IKEA.
Det var riktigt smart att ta hem sakerna idag just eftersom torsdagar är MediYogadagar. Jag är visserligen världsbäst på att skruva IKEA-möbler och var en eftertraktad ihopskruvare en gång i tiden.

Även den bäste kan få spader av att montera möbler en torsdagskväll. Men efter MediYogan är jag bara lugn och kan ta vad som helst utan att brusa upp. Lovar!

Namaste!
mediyoga

 

Det där med sjuknärvaro…

Standard

Som jag sagt tidigare är sjuknärvaron ovanligt hög på mitt jobb. Vet inte vad det beror på men folk är inte hemma när de är sjuka.
Å jag är som ett läskpapper när det gäller baciller och sånt smått elände. Jag suuuuuger åt mig som en törstande. Så även den här gången.
Så sen i lördags eftermiddag har jag varit sjuk. Inte verkar det bli så mycket bättre heller, det mer byter skepnad.
Det halsonda har gått över, men nu får jag feber så fort jag rör mig. Å tro mig, det är inget jag gör i onödan eftersom jag är helt slut.

Jag är så less på att vara ofrisk, å jag är än mer less på sjuknärvarande kollegor. Tvi dem!

Å jag som bjuppade på gofika i fredags. Det här är tacken det!
chokladkaka

Piggelin…

Standard

Jag vet inte när det hände senast men idag vaknade jag pigg som rackarns. Känns mycket overkligt, konstigt men otroligt bra.

Efter att ha njutit kaffe i säng, fixade jag mig i ordning och inväntade hantverkare nr tre i ordningen. Han kom, mätte och fixade, lämnade tips och drog vidare. Han kändes kunnig, seriös och noggrann. Har dessutom fått bra omdömen både här och där. Nu ska jag träffa en till och sen kan jag gå vidare.

Men hur som. Nu är jag klar för jobbet och jag känner mig fortfarande pigg och vaken. Jag hoppas att det är något som kommer att hålla i sig ett tag. För ärligt talat, mina provsvar gällande hypotyreos ser inte riktigt bra ut och jag har varit galet trött en längre tid. Sjukt trött. Så jag jobbar på att utbilda min läkare. För han kan inte ett dugg om detta. Tyvärr är han inte ensam om att vara okunnig, direkt urusel, kring sköldkörtelproblematik.

Men just nu ska jag bara njuta av mitt pigga jag.

Det roar mig.

Var god dröj…

Standard

… vi tar snart emot ditt ärende.

Gudars vad jag är trött på försäkringsbolag i allmänhet och Förenade Liv i synnerhet. DÄR har man inte bråttom som handläggare inte.

I augusti var det två år sedan jag krossade axlarna och därför tog jag kontakt med försäkringsbolaget. För inte ska ni tro att de har den tjänsten att de hör av sig till den drabbade inte. Jag tänker att en smula service borde man få med tanke på summan jag betalar in till dem varje jävla månad.
Jag skickade in utförlig beskrivning av hur axlarna är och ickefungerar idag. De fick också tillgång till alla mina journaler på akut, rtg, ortoped, fysioterapeut osv. Sen gick tiden.

Efter tre månader skickade jag iväg en frågan om hur det gick i ärendet.
Jodå, man hade ”fått ta del av” mina jourlaner den 8 september och sen skickat ett PM till någon medicinsk rådgivare. Å där är det stopp!
Jag har ingen aning om vad denne medicinska rådgivare gör om dagarna. Den behöver uppenbarligen fler kollegor eller steppa upp ett par steg i effektivitetsstegen.

Nu har det gått fyra månader och jag har till och med erbjudit dem mina tjänster för att skynda på ärendet men nops, det ligger hos den där rågivarmänniskan och där ska de ligga tills de hör något.

Men för helvete… det är dags att jaga på den där rådigaren nu. Dags att få chefen att piska på sina medarbetare.

Fyra månader för att bedöma frakturer låter helt jävla otroligt. Hade jag haft så lång handläggningstid när det gäller inbetalning hade jag blivit utesluten från Förenade Liv direkt!

Glädjande nog har jag mina försäkringar på annat ställe efter nyår.

duschen

Nu är det halkskygg som gäller. 

Första ljuset tändes trots allt…

Standard

Det var tänkt att gårdagen skulle ägnas åt första advent med familjen. Jag hade planerat att bjuppa på glögg och en smarrig adventscheesecake.

Det blev inte riktigt så.

Det blev en ensamdag med illamående, magvärk och feber. Fy faan för illamående. Jag hatart!

Det blev dock första advent trots allt. Ljuset tändes och jag skickade första adventsversen till ungarna via Snap. Är det tradition så är det. Inte ens illamående kan stoppa den!

Idag är febern borta men resten finns kvar. Räknar iskallt med att vara helt kry imorgon!

Tursamt nog var jag på en härlig promme i lördags som väger upp det tråkiga måendet idag. Det är balans!

Godmorgon tuppen, dags att vakna…

Standard

Jag har absolut inget emot att vakna tidigare än tuppen. Det betyder bara att jag har mer vaken tid att njuta av.
MEN jag har en jävla massa emot att vakna med näsblod och en dunderförkyld kropp. I synnerhet idag när det var meningen att jag skulle träffa några klasskompisar. Faan!

Jag blev precis frisk från en förkylning, jobbade därför i fredags och ja.. nu är det alltså dags igen. Jag blir pissless!

För ett år sedan var det precis likadant. Jag hade flera förkylningar efter varandra som till slut blev en lunginflammation som jag fick medikamenter mot. Så långt vill jag dock inte att det ska gå den här gången. Så det så!

Men jag ska inte klaga. Jag sitter här och har gjort det bästa av vad jag har här och nu. Jag har gosat till det med gott kaffe och umgänge med mina cybervänner. Så det går ingen nöd på mig alls. Jag lovar!

morgon