Kategoriarkiv: Jobbliv…

Härligt även fast jag jobbar…

Standard

Jag har bara jobbat tre och en halv dag men är redan trött och less. Gudars så jag längtar till semester igen. Har bara drygt två veckor kvar så det borde gå.

Har en kollega som går på semester i morgon och det firades en smula med golunch och tjusig sjöutsikt på Palazzo Skarholmen! Det är i mina hemtrakter så jag hade gärna varit kvar men det var bara att åka tillbaka till jobbet när lunchnjutningen var över.

Nu har jag dock fått sol så jag klarar mig till helgen.

Utsikt

Annonser

Tvådörrarschans…

Standard

…sen är det kört.

När jag håller upp dörren för någon förväntar jag mig ett lite tack, eller åtminstone en nickning. I alla fall NÅGOT som visar en smula uppskattning. Rätt basic kan jag tycka.
För att komma in i lokalerna jag jobbar måste man genom två dörrar. Ytterligare minst två dörrar senare är jag på mitt rum.

I morse när jag kom öppnade jag dörren för en person. Inte ett ljud. Andra dörren, en andra chans tänkte jag. Men samma sak, inte ett litet ljud, inte en nickning, inget. Personen var fullt upptagen med att glo i telefonen.
Sen passerade jag tredje dörren, drog igen den efter mig och människan gick rätt in i den. Jag fortsatte bara gå.

Ja, jag är en grinig jävel. Men det hade varit lätt att få ett annat utfall, det hade räckt med ett ögonkast. Men får jag inte det av dig, får du inte en öppen passage av mig. Enkelt!

tvådörrar

Belönad…

Standard

Idag har jag varit till ORKidén och hämtat mitt pris jag belönats med eftersom jag deltagit i en motionstävling. Eller egentligen är det ingen tävling utan mer ett sätt att locka anställda att röra sig mer i vardagen. En enkel och kostnadseffektiv satsning som enbart gör gott. Alla kan vara med utifrån egna förutsättningar.

Att satsa på friskvård är något den här kommunen borde kunna göra mer av. Istället verkar de vilja göra precis tvärt om, de satsar mindre och mindre. Att satsa på friskvård är att satsa på personalen, att investera i personalen som då blir piggare och friskare, sjukfrånvaron sjunker och produktionen går upp. Allt detta till en billig penning. Som gjort för en arbetsgivare kan jag tycka. Jag har inte sett en enda utredning som visar att det skulle missgynna arbetsgivaren på något sätt.

Hur som, nu har jag fått min träningströja och ett par biobiljetter. Hade turen att träffa Su när jag hämtade vinsten så nu har vi bestämt att gå på bio tillsammans. Perfekt.

Nu tänker jag göra mitt för att få den här ledningen att bli mer intresserad av att få en pigg och frisk personal. Så det så!

tröja

Det var bättre förr…

Standard

Idag kom livet mellan mig och jobbet. Utan att gå in på massa detaljer så ställde biverkningarna till det så jag var tvungen att vara hemma. Slapp tack och lov sjukhusbesök, så det hade kunnat vara värre.

Tidigare kunde jag jobba hemifrån, men det får jag inte göra längre. Å jag begriper inte varför man har samma policy i hela förvaltningen.
Det finns chefer som uppmanar till flexibelt arbetssätt och så finns det en chef som säger tvärt nej. Motiveringen var att vi måste vara tillgängliga.

Jag hävdar bestämt att via mail, telefon, SMS och Skype är vi just tillgängliga! Det enda vi inte är, är på plats rent fysiskt. Men med tanke på att vi jobbar mer och mer digitalt så är inte det något som helst problem.

Vi kommer åt de system vi arbetar i och behöver komma åt även hemifrån. Så jag förstår inte varför det är tvärt nej.

Jag behöver vara hemma ibland pga biverkningar. Jag är inte sjuk så jag behöver sjukskriva mig, jag behöver bara tillgång till hem eller en smula lugn och ro. Men jobba kan jag… bara jag får.

Hemmet

Här jobbar jag hellre än mitt i stan… så det så!

Uppe före tuppen…

Standard

I morse, eller redan i natt, gick jag och dottern upp, gjorde oss i ordning och åkte till Arlanda. Om några minuter sitter hon på flyget hem till Aten, jag själv står redan på jobbet och är redo att jobba. Klockan är inte mer än halv sex.

Det är synd att jag inte är en morgonpigg människa ändå. Här på jobbet är det lugnt och tyst och jag kommer kunna jobba undan en hel del innan alla andra ramlar in.

Men först kaffe!

20190611_0545421756260150088907773.jpg

Jag blir förundrad…

Standard

Jag funderar ofta över folks beteenden. Jo, även mitt eget! Men ärligt talat funderar jag mer på andras, som kollegornas.

Nä, det är inte mina närmsta kollegor, de har vett att uppföra sig, utan på andra. På handläggarna. De verkar inte vara så läskunniga eller smarta.
Det här står skrivet i vår matsal. Rätt lätt att förstå kan jag tycka. Men så har jag inga akademiska poäng så vad vet jag!

Instr.

Lite som på dagis.

Å så här ser det ut…

disk

Så här skulle det aldrig se ut på dagis…

Hur svårt är det att ta reda på sin egen disk? Hur svårt är det att läsa sig till att man ska göra det när servicepersonalen inte är på plats? Hur jävla svårt är det?

Jag VET att det ser ut så här på flertalet arbetsplatser men det gör inte det hela ok på något sätt.

 

Sämsta någonsin…

Standard

Årets lönerevision var den sämsta någonsin. Jag har ALDRIG fått så lite påökt som jag fick i år. Fy fasen! Jag vet inte hur jag ska tolka det egentligen. Antingen tycker de att jag har den lön jag ska ha eller också har jag inte presterat enligt önskemål.
Ju mer jag tänker på det desto mer förbaskad blir jag. Visst, jag har inte dåligt med peningar som det är idag. Men att få en fjuttig ökning ger inte incitament till att prestera bättre på jobbet och ta mer ansvar än jag gör idag.
Tur det är fredag, för idag blir det inte många knop gjorda. lön.PNG

Äntligen finns Sirius på jobbet…

Standard

För två år sedan rasade jag över (nej det gjorde jag inte men jag gillar att använda kvällstidningsspråk) att det inte fanns något rum på jobbet med namnet Sirius.
Vi har rumsnamn efter planeter och stjärnor men som sagt, inget Sirius. Förrän idag!

Under förmiddagen invigdes ett nytt arkivrum här på Hamnesplanaden och självklart ska även det rummet ha ett namn. Å jag var snabb och kom med ett förslag som så klart accepterades.

Så nu behöver jag inte rasa längre. Nu finns Sirius här på jobbet. Det leve!

siriusStora hunden, Canis Major, innehåller stjärnhimlens ljusstarkaste stjärna, Sirius!

Dags att gå hem…

Standard

Upptäckte idag att jag inte längre finns med i listan över personal på min avdelning.
Å inte finns det något skrivet om att jag jobbar på Service och administration på min profilsida heller.
Men politiker är jag dock fortfarande. Alltid något!

profil

Torsdagsfira och fredagsfika…

Standard

Nu har jag festat i dagarna två. Jag har som bekant bytt bort ensamkommandeenheten till avdelning systemledning sedan ett tag tillbaka. Som om inte det vore nog så har en kollega sagt upp sig för att gå till annan arbetsgivare. Därav festligheterna.

Igår var ensamkommandegänget på The Loco, käkade och drack gott. Fina presenter fick vi av kollegorna också. Riktigt träffande!
present

Å till eftermiddagsfikat idag bjuppade vi på hej-då-fika. Smaskandet varvades av ännu en present. Å även här lyckades de med att köpa mina absoluta favoriter. ❤
blommor

Som jag alltid sagt, ensamkommandeenheten är och förblir bäst! Så det så!