Författararkiv: MiesLiv

Om MiesLiv

https://miesliv.wordpress.com/about/

Smidig hantering…

Standard

Jag har aldrig tidigare haft någon av alla dessa tilläggsförsäkringar man kan få om man köper en ny TV, dator, mobil etc. Aldrig!
Men av någon anledning tecknade jag en sådan när jag köpte min nya mobil. Vet inte varför utan jag fick bara en känsla av att det är bra att ha.

Det tog inte lång tid förrän mobilen åkte i gatan och dessutom hasade ner för den isiga backen i säkert 75 meter innan den stannade. Å när jag väl hade hasat mig ner samma väg såg jag att den var rätt illa åtgången.
Tursamt nog hade jag min försäkring att tillgå.

Så jag gjorde en anmälan på nätet, tre dagar efter det hade jag en returkartong hemma. Packade in mobilen, fyllde i några papper och skickade iväg det. Två dagar senare fick jag mail om att de mottagit min mobil.
Sen har jag kunnat följa varje steg de tagit via nätet. Produkten mottagen 16/1, två timmar efter det skickades den till en extern verkstad. Den 17:e fick jag besked om att jag enbart behöver betala självrisken. Två minuter efter jag betalat fick jag en bekräftelse och dagen efter, alltså idag, har de börjat fixa mobilen.

Så fort allt är klart kan jag se hur returen tar sig från verkstan hem till mig. Smidigt som fan.

Så idag är jag nöjd med att jag tecknade den där försäkringen. #vuxenpoäng
Å så fort mobilen kommer ska jag köpa mig ett fodral av något slag. Lovar!

samsung

Annonser

Ingen Vision…

Standard

Jodå, jag har visioner. Ibland lite för många, för långa och för vilda kanske… men vad gör det, jag har åtminstone roligt i mina visioner.

Det jag menar nu är att jag äntligen har kommit till skott och begärt utträde ur Vision. Å det sker i fler steg.

Först måste jag ringa medlemsavdelningen och tala om att jag vill gå ur facket. Naturligtvis får jag en massa frågor om varför jag vill de. Därefter försöker de hålla mig kvar eftersom de har så bra förmåner, billigare försäkringar osv.
I steg två skickar de mig en utträdesblankett som jag ska fylla i och åter vill de veta varför jag vill ur, å så försöker de hålla mig kvar  genom att berätta att de har så bra förmåner.

Men herre gudars. Jag SKITER I deras förmåner. Det är inte av ekonomiska skäl jag är med i ett fackförbund. Det är av ideologiska skäl, praktiska skäl eller andra behov jag tycker de borde kunna uppfylla.
Men nu vill jag inte vara med längre för jag tycker inte att de har gjort sitt jobb. Punkt! Just missnöje kunde jag dock inte ange som anledning till utträdet. Men det skrev jag ändå, för det tycker jag är viktigare än de andra skälen som fanns medräknat.

Skickade in blanketten och nu har jag fått en bekräftelse via mail på att jag begärt utträde. Å gissa vad de skriver där… jo att jag har all chans att ångra mig under de här tre månaderna det tar att gå ur facket. Å varför skulle jag ångra mig? Jo, de har ju så bra förmåner

Idioter. Jag har egna visioner, bättre visioner, större visioner… utan förmååååner!

vision

The Irony…

Standard

Fick ett mail i morse… så klart inget riktigt men ändå. Ironin det hela, efter att jag fläkt ut min ensamhet, gör det ändå hysteriskt kul.
Hon letar efter ett seriöst förhållande och frågar om jag letar efter samma sak. Å det gör jag ju. Men jag skiter i att svara, letar någon annan stans i stället. Börjar f.ö. redan ikväll.

Det vankas dejt för Karlströmskan. Det ni!

the ironi

 

Dagens, eller kanske livets,dilemma…

Standard

Jag är less på att vara singel. Jag har varit ensam så länge att jag inte ens minns när den känslan kom till mig. Singel har jag dock inte varit lika länge. Å när det hände har jag heller inte en aning om. Exet drog sig undan, slutade prata med mig, slutade ta kontakt och gjorde i stället allt för att undvika mig. Värst var när han vände i dörren på en krog jag satt vid. Ensam! Det gjorde så oerhört ont och jag känner av det än idag. Sedan gick det ett tag och så såg jag på Facebook att han var singel. Från att inte ens visat sin status när han var med mig, la han singelstatusen offentligt. Jaja, jag är inte helt trög så jag begrep att han inte vill ha något med mig att göra.

Så jag har varit ensam en bra tid innan jag blev singel. Å nu har jag lessnat. Jag vill ha någon att dela vardagen med. Jag vill ha en ICA-shoppingkompis, jag vill ha någon som finns här hemma när jag kommer hem, jag vill ligga sked, jag vill följa en serie på TV med någon, jag vill dela den där trista städningen med någon, jag vill bli serverad kaffe på sängkanten. Jag vill inte vara ensam!

Dilemmat är att trots att jag är vuxen och fattar att alla män är inte otrogna svin så säger min erfarenhet att ingen man är trogen. Å jag vill INTE ha en man som jag måste dela med andra kvinnor. Det har jag haft så det räcker. Jag KAN det där! Å jag vägrar.

Finns det ens trogna män? Finns det män som klarar av att vara med en kvinna, att ge den kvinna de lever med uppmärksamhet och kärlek i både bra och dåliga tider? Eller drar män så fort det blir jobbigt?

Min erfarenhet är inte god alls. Men på något sätt så har jag ändå hoppet kvar. Men det är kanske dumt. Vad vet jag.

Jag vill inte vara ensam längre. Men litar jag ens på män. Jag vill ju inte bli en svartsjuk bevakande kvinna. Jag vill bara vara jag. Mie! Jag vill vara mig själv, men inte ensam.

20180705_121025

Jag är faktiskt svinglad!

Jävla cancer…

Standard

Läser om en kvinna som inte längre vill vara nära sin man eftersom hon gått upp i vikt och ”inte kan ge honom den kropp han är van vid”.

Samtidigt som jag läser om hennes lilla helvete ligger jag i sängen och gör det jag kan för att min sönderstrålade kropp inte ska växa ihop. För så är det med gyncancer. Gör jag inte mina töjningar växer jag ihop! Helt sjukt! Jag minns inte ens när jag hade sex senast. Med eller utan pluskilon. Nä, nu ljuger jag… jag vet precis när det var. Bevarar det i minnet för det kommer inte hända igen. Å just nu känns det bara eländigt, ledsamt och otroligt ensamt.

Idag är en skitdag. Folk säger att jag ska vara glad över att jag lever. Men ibland undrar jag… å till vilket pris gör jag det? Idag känner jag mig ledsen. Jag vill inte vara ensam i resten av mitt liv. Men vilken man går med på att leva det liv jag och min helvetes sönderstrålade kropp kan ge.

Samtidigt håller kvinnor sina partners på avstånd pga några extrakilon. Jag lovar, jag byter med dem varje dag i veckan. Allt är bättre än att vilja men inte kunna.

Sa jag att jag hatar cancer?!

fuck

FUCK CANCER

Det finns AW…

Standard

…å så finns det AW med Maria. Å den ena är inte på något sätt lik det andra. Det lovar jag!

Jag är egentligen för gammal för sånt här. Det märks på att jag inte är människa förrän idag! Men vad gör det. Jag lever gott och har kul. Till skillnad från så många andra lever jag varje dag! Så det så!

Bilder säger så mycket mer än ord… här är några från ett härligt dygn i mitt liv.

Räkmacka är gott…

Standard

… å jag har det oförskämt bra just nu. Så här bra har jag nog inte mått på länge. Livet är räkmacka helt enkelt.

Jag sover gott, vaknar pigg, har energi och ja… jag är fanimig lycklig! Det är egentligen inte så mycket jag gör utan snarare mer sånt jag inte gör nu för tiden. Eller rättare sagt, saker som inte längre gnager och stör. Älska räkmackeliv!

glad

Slut på meddelandet!